Energinivån är i botten och humöret likaså.

Det blev liksom antiklimax igår tror jag, när det forum som brukar vara en energidepå blev en energitjuv och enbart spädde på den redan negativa spiralen som pågått ett tag. 

Det har varit lite för många uppförsbackar och lite för mycket motvind runtomkring nu. 

Man orkar ett tag vara den som tänker positivt, lyfter blicken, skakar av sig och tar sig i kragen. Men vi har pratat om det förut. När man matas med motgångar, behov, höga förväntningar och negativitet så orkar man till slut inte stå emot längre. 

Man dras med. 

Vi är ändå flockdjur, och vi formas av varandras känslor och energier. 

Som ett fotbollslag. Man behöver tänka igen sin egen energi, hur man påverkar de andra i teamet, för det kan i slutändan påverka resultatet. 

Idag är jag ingen trevlig fru. Jag är ingen glad mamma. Jag är definitivt ingen bra kompis. 

Jag är bara en tom, trött, osminkad Mia som helst skulle vilja dra något gammalt över mig och gråta i ett hörn. Någon behöver hjälpa mig att fylla på energi. 

Säg va du vill göra eller ha så fixar jag, säger Patrik. 

Men det är just det. 

Då måste jag ta ett beslut till - vad jag vill ha. 

Och jag orkar inte ta beslut idag. Jag är förvånad över att jag ens har tofflorna på rätt fot och fått upp håret i en toffs. Resten är bonus. 

Livet med en utmattad hjärna. Alla är vi låga ibland, skillnaden är bara att just min hjärna blir helt tom. Alltså helt tom. Blackout, dimmig, trög. Som en gammal havregrynsgröt där alla tankar tungt pulsar fram. 

Enligt min gamla terapeut ska jag såna här dagar bara acceptera. Inte tänka så mycket varför, utan mer bara konstatera att jag är just låg. Låta mig själv vara och när jag orkar - fylla på med sånt jag behöver. Just nu kämpar jag med att acceptera. Jag får ta steg 2 sen. 

Ta hand om er energi! 

Puss på er!