Datenight, kokpunkten och tidiga mornar

Måndagsmorgon hörni. Det är nått speciellt med måndagar. Der går åt lite extra kaffe, benen är lite extra tunga och livet känns lite extra kämpigt. Tur att det blir bättre under veckan. 

Helgen har varit underbar. 
Patrik bjöd ut på date på Bombance i fredags, mysigt att få lite tid ihop bara vi två.
I lördags åkte vi till Kokpunkten i Västerås. Vi åkte alla rutshbanor, såklart, och myste på relaxen. 3 olika bastu, aromabad, bubbelbad m.m. Helt underbart att få skämma bort sig själv lite. 
Sen åt vi en supergod middag hemma hos Johan, och spelade monopol.
Igår fikade vi hos pappa och mamma.
En fin och glad helg :) 

Nu sitter jag på bussen, back on track i Uppsala. Det kommer bli en lång vecka känner jag. Och jag måste ta tag i träningen nu när foten är hyffsat hel. Tog ut stiften i torsdags så nu får jag gå som vanligt. Dock är jag supersvullen och kommer vara det ett bra tag tydligen. Sneakers for the win, jag kommer inte i något annat :P 
 
Drick mycket kaffe nu! Puss på er! 
(null)


passiva inkomster och meningen med livet

Dessa dagar är funderingsdagar.
Jag går och funderar på framförallt en stor sak.
Är meningen med livet att jag spenderar 12 timmar om dagen på väg till jobbet, på jobbet och på väg hem?
Är det meningen att vi ska arbeta oss igenom livet, ska vi inte leva livet?
Linn startade denna diskussion för 2 veckor sedan, och jag har gått och funderat sen dess.
Jag menar, inte fasiken är tanken med livet att mina bästa timmar på dygnet ska spenderas på ett kontor?
Där jag arbetar för att ett företag ska gå bra?
Ska jag inte spendera mina bästa timmar på dygnet med dom jag älskar? 
Att arbeta kan inte vara meningen med livet. Livet är väl meningen med livet, om du frågar mig.
 
Och ändå kan ju ingen av oss kliva av ekorrhjulet, vi måste ju ha inkomst. Money makes the world go round.
Men om det fanns sätt att få in pengar på kontot varje månad, utan att det kostade mig tid och energi?
Idealet vore ju att arbeta färre timmar i veckan. Inte sluta helt, för det ändå en skön känsla att arbeta och få
känna sig betydelsefull för sitt jobb osv. Men om man kunde jobba 4 dagar i veckan, vara ledig 3?
Eller om man kunde jobba mellan 10-16 istället för 8-17? Jag menar det skulle göra stor skillnad.
 
Just nu kliver jag upp 05.45. Är på jobbet ca 8. Slutar ca. 17 och är hemma ca.18.30. 
Det är inte rimligt att livet vill ha det så här. 
Förstå mig rätt. Jag gillar mitt jobb och det är absolut inte så att jag inte trivs.
Så här ser det ut för alla människor som pendlar, det är jag medveten om.
Jag ifrågasätter bara själva grejen. 
 
Min vän Louise var här i våras och berättade om hur hon vände sin situation.
Efter att hon varit sjukskriven för utbrändhet.
Hur hon blev inspirerad av ett par grabbar som hade föreläsningar om hur man skapar sig ett rikare liv, utan att
betala med mer utav sin egen tid och energi.
Jag fick mig en tankeställare redan då, och sen fick jag boken av henne i somras.
Jag läser den sakta, tar in det som står och tänker samtidigt på hur jag skulle kunna anamma.
Det finns många tips, jag har fått med mig Patrik på att försöka tänka på ett annorlunda sätt och vi ska 
se vad vi kan göra åt situationen. 
 
Jag menar, om vi kan förbättra vår ekonomiska situation, med t.ex. passiva inkomster, och på
så sätt jobba lite mindre. Tänk på all den extra tid vi får tillsammans!
För att jobba 40 timmar i veckan, fram till pension, och SEN börja leva. 
Det kan inte vara meningen med livet. 
Jag vill leva nu, medans jag orkar och kan!
Vi har alldeles för mycket vi vill ha ut av livet, och vi behöver mer tid än 2 helgdagar i veckan, och 25 semesterdagar om året. 
 
När jag hittat en lösning på detta, så lovar jag att dela med mig.
Puss på er!
 

Stelopererad Och Bortskämd

Mm så kan jag titulera mig nu. Stelopererad i 3 tår. Ska göra 3 tår till nästa år. 

Frågan är om det kommer pipa om mig nu nästa gång jag går i en sån där säkerhetskontroll som finns på flyplatser? Jag har ju ändå metallstift i kroppen..

Jag är trött på att vara nyopererad iallafall!
Imorgon har det gått en vecka, jag tar mig fram på mina kryckor bättre för varje dag som går men jag börjar bli trött på att inte kunna ta mig fram som jag vill! 
Jag kan ju inte ens bära en sak från A till B.
Patrik får hjälpa mig med allt, och jag har fått vara hemma från jobbet hela veckan. 
MEN det finns alltid dom som har det värre brukar pappa säga, och så är det väl. Så jag ska inte klaga.

Dessutom har jag världens bästa sambo.
Som oroar sig när jag snubblar till, pysslar om mig ständigt och hela tiden, och skämmer bort mig med blommor, nallar och kärlek. Utan honom skulle jag nog brutit ihop för länge sedan. 

Och han, min älskade sambo, pojkvän och bästa vän fyller år imorgon! 
Det blir finfrukost (jag ska försöka göra allt själv) och mys i soffan. Vi har idag städat, donat och handlat så att vi imorn bara kan vaaaara. På kvällen kommer det folk och det bjuds på Elisabeths goda smörgåstårtor. 
Imorgon är det hans dag hela dagen :)

Puss på er!


Min profilbild


RSS 2.0