Snabbmakaroner, På Spåret och Entrecote
En nära vän sa till mig häromdagen att jag är en sån där svennebanan som själv förvärrar min ekonomiska situation för att jag tillhör de 39% av svenska folket som aldrig bytt bank.
Och jag svarade att jag faktiskt aldrig ens tänkt tanken på att byta. Sen kokade jag snabbmakaroner till Amadeus så han hade något att plocka med medan jag gav honom pastagratäng. Fredagens stora sorg är att På Spåret är uppskjutet till imorgon pga någon jäkla sport som går i ett land där folk inte låter folk vara som dom vill. Patrik köpte superfin entrecote som han tillagade ikväll, och vi tog ett glas gott rött till.
Ja det är väl bara att inse.
Vi är precis som alla andra.
Och jag skulle inte vilja säga att vi är svennebananer, familjen Svensson eller typiska svenskar, jag tänker mig att vi är en ganska typisk småbarnsfamilj?
Sen kanske det inte är snabbmakaroner och på spåret över allt på jordklotet, men det finns nog andra motsvarigheter.
Att vi inte bytt bank, nej det vet jag inte vad det beror på. Vår bankkvinna är alldeles för go’ för att vi skulle vilja byta helt enkelt. Och vi har alldeles för liten ekonomi för att orka hålla på. Typ.
Men är det något negativt då? Att vi är som alla andra? Nej, jag tänker att så många inte kan ha fel. Så om alla andra kommit på ett vinnande koncept kan väl vi också hoppa på!
Det ligger dessutom i människans biologiska natur, att vilja vara som alla andra, att passa in. Flockdjur som vi är. Så följ din djuriska instinkt och ät din fredagstacos, så du kan instämma med kollegorna på lunchen på måndag vetja’!
Något som däremot inte är särskilt vanligt, vad jag förstår, är skryt.
Så nu går jag emot jantelagen och skryter lite!
Jag har en sån fantatisk man!
Här kommer ett axplock av vad han gjort denna vecka:
- Mött mig i dörren när jag kommer hem med en kopp varm choklad MED marshmallows. Han tänkte att jag var frusen efter att ha gått hem.
- Lagt sig på min sida sängen under täcket och värmt upp, de dagar han gått o lagt sig först för att jag ska slippa krypa ner i en kall säng.
Säkert finns det fler som han.
Men hursom så tänker jag hålla hårt i honom, och jag hoppas att min vardagsromantik ger honom samma underbara känsla tillbaka.
Man måste stanna upp o njuta ibland, här&nu!
Fasiken så bra vi har det!
Puss på er!
