Och vad fort det gått! Det känns som att någon råkat snabbspola igenom det.

Ordet som skulle följa med under 2023 vad Tacksamhet. Och jag tycker absolut att det funnits med som en skugga. Men det ska också tilläggas att det ibland varit svårt att hålla kursen. Att vackla i tacksamhet till sig själv t.ex. är nog bara mänskligt. Ibland är det lätt att fastna med blicken ner i backen, och grotta in sig i detaljer, se förnedrande på sig själv i spegeln eller tänka dumma tankar. Men jag har ändå försökt välja mina ord, lyfta blicken och se helheten.

2023.

Vad har egentligen hänt under året? 

Jag har fyllt 35 och fått fira det med familj och vänner, karaoke och bubbel. 

Amadeus har fyllt 1 år och börjat förskolan.

Vi har verkligen fått bli en familj, jag har fått landa i min mammaroll och fått känna på många av de känslor som jag förstår att andra mammor känner mycket mycket tidigare, kanske redan på förlossningen. 

Jag har fått sjunga många härliga toner tillsammans med Decibellas på diverse evenemang. 

Patrik & jag har fått vara med om och arrangerat många roliga fester, gått på konserter, gjort små miniresor inom Sverige. Ätit god mat, sett musikaler och njutit av livet. 

2023. Du har varit ett bra år.

Ett fyrkantigt, stadigt, lagom äventyrligt år. 

Ett välbehövt år. Ett andningsår. 

Tacksamhet för det. Tack ska du ha, 2023!

Nu går vi in i nästa kapitel av livet, 2024. 

Inga som helst problem med det, jag är redo! 

Mitt ord för nästa år blir Rörelse. 

Både fysisk och mental. 

Jag behöver röra igång kroppen nu, komma igång med yogan igen (den är fortfarande närvarande men inte så ofta som jag skulle vilja) komma tillbaka till träningen generellt och också ge mig själv den tiden i vardagen.

Men jag behöver också komma igång med min kreativitet, min mentala rörelse. Boosta mig själv med en skrivarkurs igen kanske? Skriva musik igen kanske? Eller börja måla? 

Rörelse. 2024. Det här blir bra.

Här kommer som vanligt en härlig blandning av bilder från året. 

Puss på er och Gott Nytt År!