Jag som alltid haft stenkoll på vart saker är, jag har bestämda platser där saker ska vara och ett bildminne som aldrig sviker mig. 

Nu märks det att en liten person (nämner inga namn) tycker om att lägga saker på helt andra platser. I en låda. I en sko. Under sängen. Bakom soffan. I en blomkruka. I trappen. Utomhus. I ett köksskåp. 

Överallt kan man hitta grejer. På helt ologiska platser. Och det är ständigt något som är borta. Jag letar efter saker hela tiden. Det pågår en jakt efter grejer konstant. 

Just för tillfället är ett av mina nattlinnen borta, samt ett gosedjur. 

För några veckor sedan letade vi efter en nyckel. Den hittades i Patriks nattduksbordslåda. Varken jag eller Patrik har lagt den där…. 

Vi har även sökt efter strumpor, skor, köksredskap, sladdar och annat. 

Men ett nattlinne, det är ju liksom ingen liten sak heller… den lilla personen (som vi inte nämnt något namn på) tycker förstås att det är väldigt kul att dra runt på klädesplagg. 

Det är inte en ovanlig syn att se honom släpa runt på Patriks byxor eller tröjor. Sen kan man hitta kläderna lite överallt, där den lilla personen tröttnat på att släpa och helt enkelt bara släppt taget och gått vidare. 

Så mitt nattlinne kan vara vartsomhelst. 

Jag lever på hoppet att jag snubblar över det en vacker dag. 

För övrigt har vi firat livet mycket på sistone!

T.ex så firade vi vår 1åriga bröllopsdag på Haga Slott. Livet är bra gött hörni!

Puss på er!