Idag är jag inte en superpedagogisk mamma. 

Jag känner för att kasta nått i golvet, men vet ju att det är jag själv som får städa sen. Jag puttade ner en kudde ur soffan nyss, lite hårdhänt. Och kastade strumporna hårt ner i tvättkorgen. Jag känner mig lite överkokt typ. Det hela beror nog extremt mycket på mina hormoner som slår i taket varannan minut pga mensen. "Man får mindre mensbesvär av hormonspiral". Mm just det. Jag är ju alltid den där 1 på 100.000 personer som får en avvikande biverkning. Och säkert även denna gång, värre hormonkarusell har jag knappast varit med om! Fy sjutton… 

Men det blir kanske bättre under hösten, om inte så får jag helt enkelt ta ut spiralen och hitta på en annan lösning.

Som att den lilla humlan känner på sig att mamma är på bristningsgränsen, så bestämmer han sig för att göra tvärtom precis allting idag. Inte sova, fast astrött. Inte äta, fast hungrig osv. Nu sover han äntligen, och det ligger ju självklart helt fel i dagens agenda, när vi för en gångs skull har en lunchdejt! Så jag kommer få väcka honom om typ 20min för att han ska få i sig lunch. Sen får han helt enkelt sova i vagnen. Eller inte sova, om han fortfarande är tvärtomindian. 

Och jag går fortfarande i pyjamas.

För jag har inte hunnit nånting vettigt. Eller jo det har jag, jag har både bäddat, tvättat, yogat och sminkat mig. Samtidigt som jag underhållit en övertrött son. Men jag ser bara allt jag inte gjort. Som dammsugit. Det har jag inte gjort. På alldeles för länge. Och Amadeus som nu drar sig fram över golvet får som en dammrand på knäna. Jag skäms. Man borde ju faktiskt prioritera ett rent hem, speciellt som jag tydligen har tid att sätta mig och blogga! Det får bli städning i eftermiddag. Oavsett vad Amadeus tycker om det.

Varför är man så duktig på att se allt som man inte gjort här hemma? Istället för att se allt man faktiskt gjort? 

Amadeus lär ju inte utveckla dammallergi iallafall, om vi nu ska tänka positivt. 

Nu måste jag klä på mig. 

Puss på er!