Frågan är om det kommer pipa om mig nu nästa gång jag går i en sån där säkerhetskontroll som finns på flyplatser? Jag har ju ändå metallstift i kroppen..

Jag är trött på att vara nyopererad iallafall!

Imorgon har det gått en vecka, jag tar mig fram på mina kryckor bättre för varje dag som går men jag börjar bli trött på att inte kunna ta mig fram som jag vill! 

Jag kan ju inte ens bära en sak från A till B.

Patrik får hjälpa mig med allt, och jag har fått vara hemma från jobbet hela veckan. 

MEN det finns alltid dom som har det värre brukar pappa säga, och så är det väl. Så jag ska inte klaga.

Dessutom har jag världens bästa sambo.

Som oroar sig när jag snubblar till, pysslar om mig ständigt och hela tiden, och skämmer bort mig med blommor, nallar och kärlek. Utan honom skulle jag nog brutit ihop för länge sedan. 

Och han, min älskade sambo, pojkvän och bästa vän fyller år imorgon! 

Det blir finfrukost (jag ska försöka göra allt själv) och mys i soffan. Vi har idag städat, donat och handlat så att vi imorn bara kan vaaaara. På kvällen kommer det folk och det bjuds på Elisabeths goda smörgåstårtor. 

Imorgon är det hans dag hela dagen :)

Puss på er!